dashblog logo
Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.
[mc4wp_form id="4288"]

den här svenska sommaren

 

Hörrni. Vad fint det här himla landet är. Dagarna på ön överlappar obemärkt, ingenting speciellt händer, vilket är precis vad jag behöver. Allt sånt som jag tycker känns läskigt med Sverige när jag sitter i London, som kön till Trädgården, kompisgängen som går högljutt nedför Södermalms gator och de nya himla pengarna som jag aldrig sett förr, är fortfarande på lagom avstånd. Mina ögonfransar är kritvita, på alla ställen spelas Ted Gärdestad och Daniel har utvidgat sitt vokabulär med fjäder, rökta räkor, helvete, flädersaft, bada och skagenröra. Det är så jäkla mycket mygg här och vi cyklar på ljusaskogsstigar på morgnarna och mörka landsvägar utan lysen om nätterna.

Alla alla alla frågar om varför vi inte flyttat tillbaka än, om när vi återvänder till Sverige. Herregud vad svårt det är att hitta anledningar när havet fucking glittrar och jag har fyra dagar semester kvar medan resten av sällskapet har fyra veckor.

x Linn
3 Responses
  • Saga
    27 . 07 . 2017

    Åh va fina ord och bilder Linn! NJUT av dina sista semeterdagar.

  • Daniella Chanelle
    27 . 07 . 2017

    åhh vad fint!! ser så idylliskt ut liksom

  • Linnea
    27 . 07 . 2017

    Linn, hur tycker du det funkar att ha Daniel med dig när du hänger med din familj, och hur tycker han att det är? Min kille är också britt, och även om han tycker väldigt mycket om att vara i Sverige och med min familj och är en allmän vettig person som fattar att jag vill krama ur all jäkla liten tid jag har i Sverige, så känner jag konstant ett så himla dåligt samvete varje gång vi är hemma. Dåligt samvete för att jag indirekt “tvingar” min familj och mina vänner att prata engelska och på så sätt inte riktigt kunna vara lika roliga/smarta/snabba som de vanligtvis är, och dåligt samvete varje gång jag inte förklarar minsta lilla skämt eller TV-reklam för min kille eller folk börjar prata svenska runt julbordet. Alltså, jag tror verkligen att detta mest ligger hos mig och att ingen annan bryr sig, och att min kille väl egentligen kunde anstränga sig lite mer och lära sig svenska (hehe), men jag undrar mest om du har en liknande känsla när du är hemma i Sverige eller om allt bara flyter?

What do you think?

Your email address will not be published. Required fields are marked *